Löpning och cykling är sporter med en lång historia. Oftast tänker man inte på hur sporter såg ut förr, även om ämnet kan vara ganska kul.
Goebel sprang med mormor på ryggen
Löpningens historia började på arbetsplatser i 1600-talets England då det fanns ”running footmen” som utförde buduppdrag åt adeln. På 1800-talet dök ”konstlöparen” preussaren Wilhelm Goebel upp. Goebel sprang med vikter eller med sin mormor på ryggen – han uppfann grenar som baklängeslöpning, backlöpning, torglöpning och grändlöpning. Goebel var den snabbaste löparen som någonsin skådats då han sprang kilometern på tolv minuter.
Att springa för att sätta världsrekord är modernt. Detta tillkom i slutet av 1800-talet i och med olympiska spel. Därefter utvecklades löpning i olika grenar ganska snabbt som en utbredd tävlingssport, men även som motionssport.
Från trähjul till gummihjul
De första erkända hjulkonstruktionerna där mänskliga muskler var drivkraft dök upp på 1500-talet fast det var först på 1800-talet som utvecklingen av cykeln 
tog fart. På 1800-talet kom både cykeln, tåget och bilen, det var ett explosivt århundrade i uppfinningens namn. Uppfinnaren Karl Drais från Tyskland uppfann den första cykeln, draisine. Det var en ”springcykel” som man sparkade sig fram med. Den första cykeln med trampor skapades från en springcykel när två franska cykelreparatörer skulle reparera cykeln.
Först ut var velocipeden som snabbt blev en höghjuling med ett gigantiskt framhjul i trä. Så småningom blev det metallekrar och därefter gummidäck. Höghjulingen var kanske inte så stabil och en hel del olyckor inträffade, vilket ledde till den så kallade ”säkerhetscykeln” i slutet av 1800-talet. Då blev hjulen lika stora och cykelkedjan kom. Denna cykel blev en succé.
Kvinnans sport
Men hur skulle kvinnor göra? De hade vida, tunga kjolar som kunde fastna i hjulen. Detta löstes av trehjulingen som även den uppfanns på 1800-talet. Drottning Viktoria i England beställde flera trehjulingar och vips var det rumsrent för kvinnor att cykla på den.
